Torsburgen

Denna första söndagen i mars skippar vi att titta på Vasaloppet och åker i stället söderöver för en vardagstur. Det är strålande sol men kalla nordvästliga vindar och vi hoppas på lite lä av skogen och klintarna på Torsburgen. Vi ställer bilen på den norra parkeringsplatsen - Tjängvide luke - och börjar ta oss upp längs en stig.

Det går stigar och antydan till stigar lite här och där, men vi hittar markeringar i form av svart-gul tejp och tänker att detta är nog en bra stig att följa!

Men det är nog inte stigmarkörer trots allt, så vi väljer snart vår egen stig genom röran av buskar, fallna träd, klippblock och övervuxna klinter.

Vi tar oss vidare och hittar något stigliknande som slingrar sig fram på en mellannivå strax klinten. Det är skugga men lä för blåsten så vi slår in på den.

Vi går ofta precis bredvid berget, och ser på nära håll hur vittrat det är. Det finns flera skrevor och berget ser på många ställen ut som om det hänger i luften.

Det är lite snårigt att ta sig fram, "stigen" zickzackar fram över sten och mossa och sprickor och vi får ofta klättra lite för att komma vidare. Och det gäller att kolla vad man håller i för stöd - många av träden och buskarna är torra och döda och knäcks då man belastar dem.

Det finns också grottor, mer eller mindre tillgängliga.

Vi traskar på och rundar snart klinten och kommer ut i solljuset. Men det är fortfarande lika snårigt.

Efter ungefär 1 km och 40 minuters vandring (går inte snabbt på igenväxta stigar :)) kommer vi fram till Linnés grotta på västra sidan (Linné besökte Torsburgen 1741).

Här finns också en trappa så man enkelt kan ta sig upp- och nerför klinten.

Ovanför trappan möts vi av en vägvisare. Vi väljer att inte följa någon pil utan en stig in mot mitten av platån.

Det är fascinerande att gå över denna kyrkogård över brandfällda träd. Inte heller denna stig är utmärkt eller tydlig, men det är plant och snårfritt och vi lär oss snabbt att tolka tecknen - där stigen korsar de fallna trädstammarna är de betydligt mer murkna och sönderfallna.

Torsburgens högsta punkt är enligt uppgit 71 m över havet. Det finns inte utmärkt på kartan var den är, men vi passerar en inmätt triangelpunkt på 69 möh.

Fler stigar ansluter då vi närmar oss mitten på platån, och vi väljer att svänga och gå mot Ala luke för att se mer av burgen. Vi lämnar då brandområdet och kommer in på den skogsklädda delen av platån.

Vid Ala luke väljer vi att gå ner en sväng till rikkärret utanför, men det finns såklart inga blommor så här års, bara gult gräs och översvämmade områden, så vi går tillbaka till burgen. Innanför luken finns ett fikabord så vi tar en liten paus innan vi går vidare.

Här vid Ala är det inte längre klintar som omgärdar burgen utan ett system av strandvaller och en mur av kalksten som är över två kilometer lång och upp till sju meter hög. Vi blir inte riktigt kloka på vad som är strandvall och vad som är mur, men imponerande är det oavsett.

Vi går österut innanför muren men efter några hundra meter kan man gå upp på murkrönet och vandra vidare där.

Vi passerer Arde luke och den andra parkeringen, och går vidare på murkrönet. Här är muren faktiskt lodrät på utsidan och har inte rasat ihop som på den tidigare sträckan. Så småningom övergår den staplade muren till klint och vi svänger norrut längs klintkanten. Det har mulnat på, är bitande kallt i vinden och det singlar ner en och annan snöflinga.

Stigen slingrar sig upp och ner längs klintkanten och vi passerar några fler lukor och stora skrevor i berget.

Vi kommer fram till Slottet, och här hittar vi en lämpligt placerad bänk med utsikt och i lä för nordvästan. Dags för lunch!

Vi går sen vidare och stigen för oss tillbaka till brandområdet igen. Nu när solen försvunnit och himlen har samma blekgrå färg som de döda, fallna gamla träden är det ännu mer mäktigt att gå bland dem - som en kyrkogård full av solblekta drakskelett.

Sommartid finns det ju blommor och gröna löv på buskar och sår som livar upp. Idag är den enda färgklicken granarnas gulgröna barr.

Vi närmar oss vår startpunkt och följer stigen ner genom klippskrevorna vid Tjängvide luke.

Vi sätter oss vid fikaborden och avslutar med varmt kaffi.

Sen är det full värme på i bilen medan vi kör hemåt mot Visby.

/Anna, 7 mars 2021

Om vår tur

6,5 km vandring på stigar runt Torsburgen. Bänkar & fikabord på flera ställen. Torrdass vid Tjängvide & Ardre luke. Obs! Första delen av vandringen går på en rejält igenväxt stig.